Horace Engdahls tal från öppningsceremonin
Under Märkesårets öppningsceremoni i riksdagen den 15 januari 2009 höll dåvarande ständige sekreterare Horace Engdahl ett mycket uppskattat och uppmärksamamt tal. Detta tal och övriga tal från öppningsceremonin finns nedladdningbara här.

Herman Lindqvists tal från Skansen
På invigningen av Skansens finsk-svenska veckan höll ambassadören och historikern Herman Lindqvist ett tal om Finlands och Sveriges gemensamma historia, framför allt den som var fram till händelserna 1809. Detta tal finns nedladdningsbart här.

Det förflutna hälsar på 1809

När Sverige och Finland var ett

Hurdant skulle Sverige vara om Finland fortfarande var en del av riket? Vad hände med Finland efter det att landet hamnade under ryskt styre? I serien Det förflutna hälsar på 1809 diskuterar man bland annat dessa frågor.

År 1809 förlorade Sverige Finska kriget och Finland blev en del av Ryssland. Samtidigt upphörde Sveriges och Finlands historia som ett rike – en period som hade varat i 600 år. Under denna tid hade hela riket samma samhällsstruktur och religion. Den gemensamma historien präglar länderna än idag och återspeglas i samarbetet inom ekonomi, politik och försvar. Och givetvis i migrationen över Bottenviken i båda riktningar.

_{I serien Det förflutna hälsar på 1809 diskuterar man vilka}_{konsekvenserna}_{blev när Sverige förlorade Finland till Ryssland.} _{Bild Jorma Ikäheimo.}

I seriens åtta delar betraktar man dagens fenomen i ett historiskt perspektiv. Varför talar man fortfarande finska i Finland trots att språket var ett minoritetsspråk i stor-Sverige? Leder samarbetet mellan kommunerna i Tornedalen till att gränsen från 1809 håller på att försvinna? Varför blev den finska skolan strängare än den svenska trots det gemensamma kulturarvet? Vad tycker svenskarna om Ryssland, som satte punkt för Sveriges stormaktstid? Finns det fortfarande en stormaktsmentalitet i Sverige? Vad kan finnarna tacka ryssarna för? Serien inleds med ett avsnitt, där man påminner om händelserna i Finska kriget och diskuterar hur kriget har påverkat dagens försvarslösningar i Sverige och Finland.

I varje avsnitt spånar stå upp –komikern André Wickström om hur ett stor-Sverige skulle se ut om Sverige och Finland fortfarande var ett land.

Det förflutna hälsar på 1809 ses på måndagar med start på 7 september på SVT2 klockan 20.30 med repris onsdag- och lördageftermiddagar. Serien produceras av Sveriges Televisions finska redaktion och producent är Pia-Mari Suomela.

Det förflutna hälsar på 1809, del 1.

Sänds 7 september i SVT2 kl 20.30. Repris 9 och 12 september.

Varför vapenskrammel vid gränsen?

Hösten 1809 höll den svenske generallöjtnanten von Döbeln ett avskedstal till de finska soldaterna i Umeå. Finska kriget var över och Sverige förlorade Finland till Ryssland. Samtidigt upphörde Sveriges och Finlands gemensamma historia, som hade varat i 600 år. Den gemensamma historien präglar länderna än idag. Nuförtiden har Sverige och Finland ett försvarssamarbete, men det finns också skillnader i synsätt.

I första avsnittet av serien ”Det förflutna hälsar på 1809” ställs frågan varför det skramlas med vapen vid gränsen. Varför rustar Finland sin östra gräns och varför kritiserar Sverige Finland för att man tillåter klustervapen?
Reporter är Eija Sarinko

Avsnitt 1

_{Historikern Martin Hårstedt visar reportern Eija Sarinko platsen i Umeå där generallöjtnant von Döbeln höll ett tacktal till de finska soldaterna år 1809. Bild Rolf Linde.}

Det förflutna hälsar på 1809, del 2.

Sänds 14 september kl 20.30 i SVT2. Repris 16 och 19 september.

Varför talar man finska i Finland?

Den finländska nationella väckelsen började i Stockholm. Frontfiguren för den fennomanska rörelsen, Johan Vilhelm Snellman, föddes i Stockholm. Snellman spelade en avgörande roll för att finskan fick en officiell ställning i Finland år 1863. Då var Finland en del av Ryssland – Sverige hade förlorat Finland i 1809 års krig. Därmed upphörde även en 600-årig period, då Sverige och Finland var ett land och svenskan var det dominerande språket i detta rike. I serien ”Det förflutna hälsar på 1809” frågar vi varför talar man finska i Finland. Vi träffar även helsingforsbon Jussi Snellman, som hör till den yngre generationen av Snellman-släkten. Reporter är Pia-Mari Suomela.

Det förflutna hälsar på 1809, del 3.

Sänds 21 september kl 20.30 i SVT2. Repris 23 och 26 september.

På resa till rötterna i Finland

Lidingöbon Katarina Mannheimer-Ahlström har sina rötter i Finland. Hon hör till den mäktiga industrisläkten Ahlström och är väl insatt i släktens historia. Men först vid besöket i östra Finland får hon reda på hur stor betydelse hennes släkt har haft för människor i trakten. Hennes förfader, den finske bonden Antti Ahlström, skapade en enorm förmögenhet inom träindustrin. Grunden för välståndet kan härledas till tiden då Finland tillhörde Sverige; då hade även bönderna rätt att skapa sig en förmögenhet. Ett annat arv från det svenska väldet är det svenska språket, som släkten tog med sig till Varkaus i östra Finland. I serien ”Det förflutna hälsar på 1809” testar Katarina Mannheimer-Ahlström om man fortfarande klarar sig på svenska i Varkaus. Reporter är Eija Sarinko.

Det förflutna hälsar på 1809, del 4.

Sänds 28 september kl 20.30 i SVT2. Repris 30 september och 3 oktober.

Försvinner riksgränsen i Tornedalen?

Svenska Pajala och finska Kolari håller på att planera en gemensam storkommun, Meänmaa, som skulle skapa förutsättningar för en gemensam gruvverksamhet. Målet är att sudda ut riksgränsen i Tornedalen. Den ryske kejsaren drog år 1809 gränsen genom ett språkligt och kulturellt enhetligt område. I stället för att samarbeta inpräntade man det egna landets överlägsenhet i folks medvetande, och på svenska sidan försökte man utrota det finska språket. Anslutningen till EU blev en vändpunkt: med den försvann tullen och projektpengar strömmade in i regionen. I serien “Det förflutna hälsar på 1809” ser vi, hur man på nytt håller på att bygga upp ett gemensamt Tornedalen.

Det förflutna hälsar på, del 5.

Sänds den 5 oktober på SVT2 klockan 20.30 med repris på följande onsdag och lördag.
Vem räds Ryssland?
- Jag hade inte hört talas om rysshärjningarna innan jag flyttade till Sverige. Det var en chock för mig att höra vad ryssarna hade gjort i Sverige, säger Olga Vallée, som bor i Kalmar. De ryska trupperna brände ner svenska byar i början av 1700-talet, och begreppet ”rysskräck” uppstod. År 1809 satte Ryssland definitivt punkt för Sveriges stormaktstid när landet övertog Finland. För Finland var den ryska tiden och autonomin som landet då fick ett viktigt steg på vägen mot självständighet. I serien ”Det förflutna hälsar på 1809” tittar vi på vilka olika skeden Sverige och Finland har upplevt i förhållandet till Ryssland. Reporter är Pia-Mari Suomela.

Det förflutna hälsar på, del 6.

Avsnittet sänds den 12 oktober på SVT2 klockan 20.30
Klär man sig bättre i Sverige?
Svenskar och finländares sätt att klä sig jämförs ofta. Många anser att svenskar
är mer trendmedvetna, medan finländarna stämplas som ett folk klätt i vindoverall.
Men våra folks klädvanor har inte alltid varit så olika. När Finland 1809 blev en del
av Ryssland, efter att ha tillhört Sverige, förändrades inte sättet att klä sig särskilt mycket. Samma centraleuropeiska modetrender kom till Finland, nu bara via Ryssland. Ända fram till början av 1900-talet klädde man sig ungefär på samma sätt i Finland och Sverige. Sedan följde krigen. I serien ”Det förflutna hälsar på 1809” försöker man reda ut om man verkligen klär sig bättre i Sverige än i Finland. Den frågan diskuterar bland andra modedesignern Camilla Norrback, som har erfarenheter från bägge länder. Reporter är Heidi Liekola.

Mode

Enligt modedesignern Camilla Norrback lägger svenskarna ner mer tid och pengar på sin klädstil än finländarna. Hon anser att klädstilen i Finland hamnade på efterkälken när välfärden byggdes upp. Bild: Heidi Liekola

Det förflutna hälsar på, del 7

Avsnittet sänds den 19 oktober på SVT2 klockan 20.30
Är den finländska skolan bättre än den svenska?

Finlands skolor är bäst i världen av internationella jämförelser att döma. De svenska politikerna riktar gärna blicken mot öst när de planerar skolreformer. Men är den finländska skolan bättre än den svenska? Skolsystemen i våra länder bygger historiskt sett på samma strukturer, och skolans utveckling har följt samma spår i bägge länderna. Men det finns nyansskillnader. I Finland åtnjuter läraren hög status, medan den sociala kompetensen står högt i kurs i Sverige. I kvällens avsnitt av serien “Det förflutna hälsar på 1809” granskar man kriterierna för en god skola. Reporter är Heidi Liekola.

Det förflutna hälsar på, del 8

Avsnittet sänds den 26 oktober på SVT2 klockan 20.30

Är Sverige fortfarande en stormakt?

Sverige iklär sig gladeligen storebrorsrollen i den nordiska familjen och agerar gärna världs- samvete. Härrör rollen från Sveriges stormaktstid, vars glansdagar både politiskt och geografiskt inföll under 1600-talet? Den slutliga dödsstöten för Sveriges maktperiod kom när man förlorade den östra rikshalvan Finland till Ryssland i 1809 års krig. Men finns det kvar något av den forna stormaktsmentaliteten i Sverige? Det är ett av ämnena i serien ”Det förflutna hälsar på 1809.” Reporter är Eija Sarinko.

Se programmet på: http://svtplay.se/t/115492/det_forflutna_halsar_pa_1809